Jag kan ju SQRL..

Jag inser nu att saker börjar snurra väldigt fort omkring mig och att jag snart är på väg att lämna det ekorrhjul som varit min verklighet i snart fyra och ett halvt år. Ekorrhjulet rullade förvisso iväg söderut ett slag men likväl snurrade det.
Nu går det fort.
Lite för fort ibland.
Nedförsbacken är knackig och risken är att hjulet blir plockepinn framåt höstkanten. Ska jag behöva färdas i en kall glassbil i fortsättningen?

Jaja, det får gå som det går. Med mitt motto inpräntat i huvet ska det nog gå vägen. Jag borde tatuera in det på insidan (baksidan?) av underarmen. Det får bli en förkortning i så fall.

HADJOMFHA.
DAHHÄSVOJM?

Kanske inte den snyggaste gaddningen man sett men det skulle hjälpa mig i många situationer.

På tal om ingenting...

...så undrar jag om IPRED är ett dåligt skämt. Om inte, så ska jag låsa min dörr och försegla fönsterrutorna - omedelbums!

Oj oj oj

Nu är det december som för mig, och många andra, är en bra månad. Speciellt slutet då födelsedag, jul och nyår följer efter varandra. Mycket att fira!

December är också julkalendrarnas tid och i år följer jag två stycken. Den första är Hammarbys julkalender som är mycket intressant för den intresserade med ett seriöst arbete bakom. Den andra är en julkalender som jag hittade för ett par år sen och som jag alltid återkommer till. Det är den fantastiska Oioioi!. Ett gediget arbete ligger bakom även denna kalender. Jag är imponerad över att de inte upprepar sig år efter år.

Jag har de senaste dagarna haft en idé till en kortfilm i huvudet som jag gärna vill göra verklighet av. Tror den skulle passa bäst som musikvideo. Så om någon har kunskap, utrustning, band/artist och tid så hör av er till mig så gör vi slag i saken.

På tal om ingenting...

...så är det väl dags att återge mina källor.

...dans dans dans...

Spontanitet lönar sig. Det fastslår jag efter att ha tillbringat helgen hos Johan i Linköping. Jag är inte känd för spontana infall men för ett par veckor sen fick jag ett sådant och bokade tågbiljetter. Det var absolut värt det och jag hade ett par mycket fina dagar hemma hos svärdet med två bra utekvällar. Fredagkvällen hos din mamma var en av de bättre på länge. Där var två band som lirade och bra musik efteråt. Jag vart oerhört imponerad av The Majority says. Medlemmarna i bandet var i gymnasieålder men gjorde en proffig spelning som gav mig mersmak, Speciellt sångerskan spår jag en lysande framtid. Fantastisk röst! Håll ögon och öron öppna för denna begåvning. Om inte någon lyfter fram henne i rampljuset ska jag själv se till att det blir gjort.

På lördagen åt vi en härlig pannkaksfrukost och gick på en fotoutställning av Elisabeth Ohlson Wallin (Ecce Homo etc.). Utställningen hette "In hate we trust" och rekommenderas starkt men man reagerar också starkt på allvaret i bilderna.

Tack för gästfriheten Sabel!

På tal om ingenting...

...så väntar arbetsmarknadsdagarna "Armada" nu i veckan och i år är det dags att ta det seriöst. Jag tänker läsa på lite extra om de företag som verkar intressanta och förbereda mig med frågor. Sen får man väl ta på sig finskjorta och ett pepsodentleende och beväpna sig ett med fast handslag. Exjobb, sommarjobb o jobb står för dörren. Framåt!

På gång

Jag skulle vilja veta hur mycket text jag skrivit och sedan raderat. Hur många meningar jag spottat ut i ett plötsligt infall och sedan lika snabbt tagit bort. Dessa ord är nu en sen länge glömd saga för att återknyta till något bekant.

Idag har det varit en bra dag.

Jag har varit duktig i skolan.
Jag har ätit lunch i en skolmatsal för första gången sen juni 2003.
Jag har njutit och tackat för maten i en skolmatsal sen "jag-vet-inte-när".
Jag har haft en samtalsträff med min allangrupp för första gången.
Jag har gått med stolta steg från samma samtalsträff.
Jag har lagat mat.
Jag har ätit två mazariner.
Jag har sett fotboll.
Jag har pratat med Svärdan.
Jag har bokat biljett till Linköping och tillbaka.
Jag har lust att sova.

På tal om ingenting...

så var sista matchen igår på Söderstadion en ren bedrövelse försvarsmässigt men det värmer ändå att se så många grön-vita själar hylla laget kravlöst efter slutsignalen.

Håkan och Vi

Jag tillbringar kvällen hemma med att skriva ett litet utkast till en bioetikuppsats och på tv.n är ett program med den härlige Håkan Hellström. En del i programmet heter "Håkan Hellström gillar" och det visas ett par musikvideosnuttar med band som han gillar. Den första låten som spelas är "Geraldine" med Glasvegas. Det var den sista låten jag lyssnade på innan jag slog på programmet.
Nu spelas "Mitt Gullbergs kaj paradis". Det är en av två låtar med Håkan som finns på min första Spotify lista. Den andra är "Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din".

Geraldine - Glasvegas




Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din - Håkan Hellström



Är det bara jag som hör en likhet?

Det går..bättre..nu

Helgen har övergått till vardag och jag har 1000 saker att göra. Skönt är att jag för några timmar sen blev av med den 1001:a saken. Det var rekryteringen av killar till Allan. Jag måste erkänna att jag var nervös och inte så hoppfull när jag klev in på skolan. "Varför skulle de vilja vara med på detta?" Det var ju förvisso just min uppgift att förklara det och faktum var att jag och min "kollega" lyckades förvånansvärt bra. 18(!) killar var intresserade så det ser ut att bli en grupp på skolan. Nu kan man andas ut. Under samtalsträffarna är det ju mest boysen som ska snacka och inte vi.

Orienteringen i helgen är jag också ganska nöjd med. Vårt kombinationslag kom på 169:e plats av 354 anmälda. Alltså på den gyllene övre hälften. Vann gjorde norska Halden som hade svenske Emil Wingstedt på sista sträckan.
Mitt lopp på den individuella tävlingen på söndagen var bättre än det i stafetten. Jag kände mig stark i kroppen men jag gjorde ett par bommar som förmodligen berodde på ringrostighet i kartläsningen. Jag gjorde även ett dumt vägval på mitten av den enda långsträckan på banan. Platsen blev 61:a av 88 så det finns lite att jobba på om jag ska ta det där VM-guldet. Nästa mål att sikta emot är en stafett som går i November i Mjölbytrakten.

"Så gör du för att..."

I går var jag på nätverksträff med "Allan" på Rädda Barnens huvudkontor i Sundbyberg. Tillsammans med Ellengrupperna fick vi en intressant föreläsning om hur man pratar med ungdomar om sex. Det lär vara ett ämne som kommer dyka upp ofta under våra samtalsträffar med grabbarna. Man är ganska nyfiken i den åldern!

Annars kommer helgen tillägnas den ädla sporten orientering. Mentalt är jag taggad som f-n och kroppen känns bra just nu. Just nu sitter jag ner...
Daniel är på väg hit i buss från Växjö och ska bo hos mig under helgen. En vanlig helg i Stockholm hade vi nog klämt ett par bira men denna helg blir förmodligen ganska lugn. Åtminstone ikväll då man faktiskt har ett lag att svara inför imorn bitti om man kommer sliten till tävlingsområdet.

Jag undrar till sist vad det var för pajas från Expressen som var med på SVT:s Debatt igår. Hon var med för att hon hade skrivit om de sammandrabbningar som ofta sker mellan vänster- och högerextremister i Sverige. Intrycket hon gav gjorde mig mörkrädd. Jag kan förstå att folk istället väljer att följa en 17 årig tjejs blogg (vägrar skriva namnet) än att läsa tidningen. Denna tjej var också med i Debatt och gav, i jämförelse, ett betydligt mer sansat intryck även om hon var med av helt andra anledningar. Anstränger sig ens kvällspressen längre för att göra ett seriöst intryck?

Torsk mot Sill

Det är märkligt hur man kan välja intressen i livet som får ens känslor att åka berg o dalbana. En gång i veckan sliter jag mitt hår i hopp om de få sekunder av eufori som tydligen gör mödan värd. Ikväll var ingenting kul men jag är fortfarande trogen konstigt nog. Men ilskan mot klämkäcka sillar som bryter mot lagen och inkompetenta stinsar med baktyngd är fortfarande stor. Couldn't care less skulle nog många säga. Så sant, så sant..

För att återkomma till ett tidigare inlägg så fick jag igår reda på att jag ska springa 25-manna i alla fall. Nässjö OK har fått ihop ett kombinationslag tillsammans med Eksjö SOK. Jag ska springa 5:e sträckan och ser verkligen fram emot denna fest. Jag gissar på att cirka 8500 tappra orienterare kommer slita denna förmiddag. Stort!

Allan arbetet går framåt i sakta mak och idag togs första kontakten med skolan som vi ska jobba på. Det gick smidigt och det lutar åt att rekryteringen ska ske nästa tisdag. Hur det går där är ytterst ovisst men man kan inte göra annat än hålla tummarna och göra sitt bästa. Jag(!), är åtminstone taggad att göra mitt bästa för att få ett par 14 åriga boys att reflektera över sin stundtals skruvade vardag.

"Horse" is for monkeys

Så blev det fredag i alla fall. En lugn fredag hittills där det enda vettiga jag gjort var att gå på en föreläsning om HIV och virala infektioner. En väldigt intressant sådan.
Man tror att HIV viruset ursprungligen kommer från apor. Om man då betänker att den vanligaste smittoorsaken är via samlag så frågar jag mig: Vem f-n var det var som låg med apan. Sjukt dum idé nu när 200 personer dör varje timme på grund av HIV. Personen, om det var en kille, för det är nästan bara killar som kan komma på nåt så dumt, kunde väl åtminstone använt kondom. Fast i stundens hetta kanske det glömdes bort.
Men, å andra sidan, så smittar ju HIV även när två personer använder samma spruta som t.ex bland folk som tar droger intravenöst. Då är frågan - Vem f-n sköt heroin med apan?? Knark är ju skitdumt och apor ännu dummare.
Tydligen har det också visat sig att viruset kan spridas via bröstmjölk så tänk om.......Nej där måste väl ändå gränsen gå!

Bobby

Idag fortsatte jag satsningen mot Orienterings-VM år 2020. Det är alltså 12 år kvar och ingen fara på taket ännu så även denna gången tog jag det lugnt. Det blev hälften av röda spåret och hela det gula. Ungefär som färgen på löven som så fint pryder Lappis omgivningar.
Trots att jag tog det lugnt så blev jag rent ut sagt skitslut och fullföljde inte den planerade turen men man får inte gå ut för hårt så klart. Duschen efteråt är skön i alla fall.
Sjunger ni i duschen? Det gör jag! Mitt badrum ger perfekt resonans. Idag hörde jag att bandet Johnossi laddar upp inför sina konserter med att duscha bara några minuter innan de går på. Jag fattar varför. I duschen växer det musikaliska självförtroendet. Bifogar en låt från deras senaste skiva som jag rekommenderar starkt. 5 gryningssagor av 6 möjliga.



Nu måste jag plugga igen. I morgon väntar seminarie i Bioteknologins etik och innan dess måste jag besvara frågor angående etiska aspekter inom stamcellsforskning. kul kväll, nej.

Tillbaka i spåret

Efter att ha haft en väldigt lång förkylning begav jag mig idag ut i höstsolen för att springa en runda. Jag valde att endast springa den röda delen på elljusspåret vid Stora Skuggan och tempot var mycket lågt. Efteråt kändes det helt okej och jag hoppas att jag kan komma igång igen på allvar nu. Det närmsta målet är 25-mannakorten som arrangeras av Täby OK den 12 oktober. Inte för att jag kommer att vara i form då men jag kan kanske bespara kroppen från den chock den annars säkert skulle få. Tyvärr ställer Nässjö OK inte upp med ett eget lag i stafetten som går dagen innan. Faktum är att jag bara sprungit 25-manna en gång i min 11-åriga karriär.





Terrängen som väntar

Tillbaka

Fåfänga och prestige har gjort att starten på denna, min andra blogg, har dröjt. För läsare som inte vet vem jag är eller som vill upptäcka mina tidigare alster så hänvisar jag till Tjeckien, (Slovakien) och tillbaks igen. Vad som ska hända på denna sida vet jag inte men skrivas ska det göra hur som helst och som en vis bloggare lär ha sagt: "Uppdatering behöver inte ske ofta, men regelbundet". Det ska jag försöka följa. Ikväll/natt blir det dock inte mer. Natti natti..